Vladimir Putin, Xi Jinping och Ali Khamenei

Ondskans axelmakter

Totalitärregimer som Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea försöker påverka val i andra länder genom att använda taktik som desinformation, cyberattacker och propaganda, metoder för att underminera demokratiska processer och stärka sitt eget geopolitiska inflytande.

  • Rysslands inblandning: Ryssland har anklagats för att blanda sig i flera val, bland annat i Storbritannien, USA och EU. Ryssland har också använt flyktingar för att skapa social oro och destabilisera Europa. Ryssland har använt sig av propaganda, falska nyheter och cyberattacker för att sprida sin agenda och påverka den allmänna opinionen.
  • Kinas påverkan: Kina har också varit känt för att försöka påverka valresultat genom att sprida desinformation och genomföra cyberattacker. Kina har också använt ekonomisk hävstång, propaganda och cyberspionage för att forma den allmänna opinionen och få politiska fördelar. Kina har också publicerat en karta som utökar Kinas territoriella gränser genom att göra anspråk på stora delar av det territorium som ägs av sina grannar.
  • Irans aktiviteter: Iran har också varit inblandat i ansträngningarna att blanda sig i utländska val. De har använt desinformationskampanjer, cyberattacker och manipulation av sociala medier för att sprida propaganda och störa demokratiska processer. Irans agerande har i första hand riktats mot länder i Mellanöstern, men de har också riktat sig mot västerländska nationer.
  • Nordkoreas ansträngningar: Nordkorea har, trots sin isolerade natur, också varit aktiv i valinblandning. Även om deras kapacitet kan vara mer begränsad jämfört med Ryssland, Kina eller Iran, har Nordkorea varit känt för att genomföra cyberattacker och engagera sig i desinformationskampanjer. Dessa ansträngningar är främst inriktade på Sydkorea, med tanke på det spända förhållandet mellan de två nationerna.

 

Ekonomisk hävstång, propaganda, desinformationskampanjer och cyberspionage är viktiga begrepp när vi diskuterar internationella relationer och påverkansoperationer.

  • Ekonomisk hävstång: Detta innebär att en stat använder sin ekonomiska makt för att påverka andra länders politik eller agerande. Genom att hota med handelssanktioner, investeringsbegränsningar eller andra ekonomiska åtgärder kan en stat försöka tvinga ett annat land att agera på ett visst sätt. Exempel: Kina har använt ekonomisk hävstång för att påverka olika länder, inklusive spridning av desinformation och cyberattacker.
  • Propaganda: Propaganda är medveten spridning av information eller idéer för att påverka människors åsikter eller handlingar. Det kan användas av stater för att forma den allmänna opinionen, skapa en positiv bild av sin egen regering eller demonisera andra länder. Exempel: Ryssland har anklagats för att använda propaganda för att påverka valresultat och destabilisera västvärldens demokratier.
  • Cyberspionage: Cyberspionage är när en stat eller en aktör använder digitala metoder för att stjäla information från andra länder eller organisationer. Det kan vara för att få insikt i militära strategier, ekonomiska planer eller teknisk forskning. Det kan inkludera att hacka datorer, stjäla känslig information eller övervaka kommunikation.
  • Desinformationskampanjer: Desinformationskampanjer är när medvetet falsk eller vilseledande information sprids i syfte att påverka människors åsikter eller beteenden. Det kan ske genom att sprida lögner, halvsanningar eller manipulera informationen på olika sätt. Syftet med desinformationskampanjer kan vara att skapa förvirring, sprida propaganda eller underminera tillförlitligheten hos viss information eller institutioner.


Det finns flera möjliga motiv för varför dessa ”ondskans axelmakter” skulle rikta sig mot västvärldens demokratier.

  • Geopolitiskt inflytande: Genom att underminera västvärldens demokratier kan dessa länder stärka sitt eget geopolitiska inflytande. Genom att destabilisera sina konkurrenter kan de öka sin egen makt och påverka globala frågor enligt sina egna intressen.
  • Ideologisk rivalitet: Det finns en ideologisk rivalitet mellan dessa länder och västvärldens demokratier. Till exempel kan Kina, Iran och Nordkorea ha olika politiska system och värderingar än vad som är vanligt i väst, och de kan se demokrati som ett hot mot sin egen regim.
  • Ekonomiska och handelsmässiga intressen: Västvärldens demokratier är ofta ekonomiskt och handelsmässigt framstående. Konkurrerande länder kan försöka försvaga dessa ekonomier för att gynna sina egna intressen och minska västvärldens inflytande i den globala ekonomin.


Det finns flera totalitära stater än Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea som kan sägas motarbeta demokratier på olika sätt. Här är några exempel:

  • Saudiarabien är en monarki där politisk opposition är förbjuden och mänskliga rättigheter ofta kränks. Landet har begränsad yttrandefrihet och rätten till fredliga sammankomster.
  • Vitryssland har länge styrt av president Aleksandr Lukasjenko, som har stått för auktoritärt styre och begränsningar av demokratiska friheter. Det har varit en brist på politisk pluralism och val har ifrågasatts för att vara opålitliga.
  • Kuba har länge varit känt för sitt enpartistyre och begränsningar av politiska friheter. Landet har begränsad pressfrihet och politisk opposition är inte tillåten. Detta är bara några exempel och det finns andra länder med liknande problem.

 

Det är viktigt att notera att dessa motiv kan vara komplexa och variera beroende på de specifika strategiska målen för varje land. Det är också viktigt att erkänna att inte alla medborgare eller beslutsfattare inom dessa länder stöder eller involverar sig i sådana attacker mot demokratiska länder.

* Klicka på startknappen i visningsfönstret, eller direkt på någon av de dokumentärer som du vill se.

loading videos
Loading Videos…