En ny oroshärd i en smältande värld
Arktis, den avlägsna och iskalla regionen är inte längre bara en plats för forskning och samarbete. Konkurrensen om kontroll och maktprojektion ökar. Kina och Ryssland är två aktörer som strävar efter att stärka sina positioner i regionen. Arktis, har blivit en ny oroshärd där Ryssland intensifierar sin militära närvaro. President Putin har satsat på utbyggda baser, vapentester och nya attackubåtar i detta område. NATO har nu tvingats rikta sina blickar norrut för att möta denna utmaning.
Drivkraften bakom Rysslands expansion
Svaret ligger delvis i klimatförändringarna. När isarna smälter i Arktis, blir den norra kusten, där Rysslands Norra flotta är baserad och viktiga naturresurser finns, hotad. För att skydda sina intressen har Ryssland genomfört en massiv upprustning längs hela sin norra kust. Detta område sträcker sig bortom landets ekonomiska zon, i strid mot FN:s havsrättskonvention.
Den ryska upprustningen i Arktis drivs av en kombination av faktorer:
- Klimatförändringarna:
Smältande isar öppnar upp nya sjövägar och gör regionens naturresurser mer tillgängliga. Samtidigt hotas Rysslands norra kust, där Norra flottan är baserad, av stigande havsnivåer. För att skydda sina intressen har Ryssland satsat på en massiv militär upprustning längs hela sin arktiska kustlinje, delvis i strid med FN:s havsrättskonvention. - Geopolitisk rivalitet:
Ryssland ser Arktis som en strategiskt viktig region och vill behålla sin dominans i området. NATO:s expansion österut ses som ett hot av Ryssland, och Arktis ses som en arena för att projicera militär makt och motverka Natos inflytande. - Ekonomiska intressen:
Arktis är rikt på olje-, gas- och mineraltillgångar. Ryssland vill säkra sin kontroll över dessa resurser genom militärt våld.
Natos oro och Rysslands svar
NATO har länge varnat för Rysslands ökade militära aktivitet i Arktis. Hundratals nya militära anläggningar, inklusive flygplatser och djuphamnar, har öppnats. Regionen används också för att testa nya vapensystem, inklusive hypersoniska missiler. NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg har påpekat att den snabbaste vägen för Ryssland att nå USA med långdistansrobotar är över Nordpolen, vilket utgör en strategisk utmaning för försvarsalliansen.
Rysslands marinchef hävdar att den militära upprustningen i Arktis är en nödvändig åtgärd för att möta hot mot Ryssland och trycka tillbaka andra länders aggressiva beteenden. Han menar att Ryssland har rätt att skydda sina intressen i regionen.
Kina i Arktis
När isarna smälter och nya sjöhandelsleder öppnas, ser Kina möjligheter att förkorta transittiderna för sjöburen frakt och få tillgång till Arktis råvaror.
I april 2023 undertecknade den ryska federationens gränsbevakning och Kinas kustbevakning ett avtal om samarbete i frågor som rör bekämpning av terrorism, illegal migration, smuggling och illegalt fiske i Arktis. Samarbetet syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i regionen.
Även om Kina och Ryssland har vissa gemensamma mål i Arktis, finns det också spänningar och konkurrens mellan dem. Ryssland ser Arktis som en del av sitt ”hemområde” och har betydande militära resurser i regionen. Kina har å andra sidan ökat sitt engagemang i Arktis under de senaste åren och ser regionen som en viktig transportled och en källa till naturresurser.
Det är oklart hur det kinesisk-ryska samarbetet i Arktis kommer att utvecklas i framtiden. Det finns en risk att samarbetet kan leda till en ökad militarisering av regionen och en skärpt konkurrens om naturresurser. Det finns dock också potential för samarbetet att bidra till en mer fredlig och stabil utveckling av Arktis.
Framtiden för Arktis
Klimatförändringarna skapar en ny dynamik i Arktis, där smältande isar ersätts av vapen. Arktis har blivit en arena för geopolitisk rivalitet och militär uppbyggnad, och dess betydelse kommer sannolikt att fortsätta växa i framtiden. Det är en utmaning för internationella samfundet att hantera denna militarisering och hitta lösningar för fredlig samexistens och samarbete i Arktis.
Läs mer:
