Kinas inblandning i utländska val
Kina och Ryssland har fördjupat sitt samarbete på flera fronter, särskilt i syfte att underminera demokratiska värden och institutioner globalt. De två nationerna, som båda ser liberal demokrati som ett hot mot sina auktoritära styren, samordnar sina insatser på områden som desinformation, militärt samarbete och ekonomiskt inflytande.
Det har rapporterats och framförts anklagelser om att Kina varit involverat i utländska val genom olika former av påverkansoperationer. Detta omfattar spridning av desinformation, cyberattacker samt stöd till specifika politiska partier och kandidater. Kina tycks sträva efter att påverka den politiska opinionen i andra länder för att gynna sina egna intressen.
Exempel på länder där Kina har anklagats för att försöka påverka valresultat inkluderar flera nationer i Asien samt västerländska demokratier som USA och Australien. Insatserna kan innefatta desinformation genom sociala medier, lobbying och ekonomiska investeringar i politiska rörelser.
Här är några specifika exempel:
- USA:
Det har förekommit rapporter om kinesiska påverkansoperationer i samband med valet 2020, där desinformation och propaganda riktades mot olika målgrupper. - Australien:
Kinesiska försök att påverka det australiensiska valet och politiska processer har utforskats, inklusive anklagelser om stöd till vissa politiska grupper. - Taiwan:
Kina har aktivt försökt påverka valresultaten i Taiwan genom desinformation och cyberattacker för att stödja pro-Kina-kandidater. - Sydkorea:
Rapportering har funnits angående kinesiska påverkansförsök i samband med val och politiska frågor, ofta för att motverka anti-Kina-sentiment. - Kanada:
Kinesiska påverkansoperationer har också observerats i samband med kanadensiska val och politiska debatter, särskilt kring frågor som rör Hongkong och Xinjiang. - EU-länder:
Det har funnits indikationer på kinesiska påverkansoperationer i flera europeiska länder, särskilt i samband med val och politiska diskussioner relaterade till Kina.
Det är viktigt att förstå att påverkansoperationer är komplexa och kan involvera en mängd olika aktörer och metoder. Ämnet är dessutom föremål för aktiv forskning och debatt.
Kina har etablerat en omfattande informationsinfrastruktur för spridning av propaganda och desinformation. Några exempel från de senaste åren inkluderar:
- COVID-19-propaganda:
Kinas regering har använt olika kanaler, inklusive Xinhua News Agency, CCTV och People’s Daily, för att sprida propaganda om COVID-19-pandemin, och påstått att viruset härstammar från utlandet samt att USA och andra länder har underminerat Kinas framsteg i kampen mot viruset. - Hongkong-protesterna:
Kinas regering och statliga medier har beskrivit Hongkong-protesterna som ”kaos” och ”förräderi”, och hävdat att proteströrelsen är en del av en ”dold opposition” mot Kina. - Taiwan:
Kinas regering fortsätter att hävda att Taiwan är en del av Kina, trots att en del länder erkänner Taiwan som en separat region. Kinas statliga medier använder propaganda för att undergräva Taiwans erkännande som separatistiskt. - Xinjiang:
Kinas regering har blockerat rapporter om övergrepp på uiguriska muslimer i Xinjiang genom att framhäva sin kamp mot terrorism. De beskriver ofta uigurerna som separatister och terrorister. - Tibet:
Kinas regering har fortsatt att hävda att Tibet är en del av Kina sedan 1950-talet, men erkänner inte Tibets kultur, identitet eller autonomi. Propaganda används för att förminska Tibets existens som ett separat område. - Sydkorea:
Kinesiska medier har beskrivit Sydkorea som ”Japans hantlangare” och ”USA:s verktyg” för att underminera Sydkoreas relationer med USA och dess säkerhetsallianser. - Nato:
Kinas regering har anklagat Nato för att vara ett hot mot världsfreden och kallat organisationen för ”en förlorad era”. - Ryssland:
Kinas regering har upprepade gånger uttryckt stöd för Ryssland och Moskva-Washington-konflikten, vilket skapat misstro mot västerländska länder och institutioner.
Dessa exempel illustrerar många fall av kinesisk propaganda och desinformation som är spridda genom internet, sociala medier, TV, radio och tryckta medier.
Det är viktigt att notera att inte alla exempel på kinesisk propaganda utgör grov desinformation eller vilseledande information. Ofta används propaganda för att presentera en specifik syn på verkligheten eller för att underminera trovärdigheten hos andra länder och organisationer.
Vid konsumtion av information är det avgörande att agera kritiskt och kontrollera källorna innan man accepterar något som sann information.
Läs mer
Kinas inflytande på den globala scenen
Kinas växande inflytande på den globala scenen och dess effekter på politiska, ekonomiska och sociala strukturer.
Kinas närvaro i Sydamerika
Kinas växande inflytande på den globala scenen och dess effekter på politiska, ekonomiska och sociala strukturer.
Kinas närvaro i Afrika
Det finns en stark oro bland afrikanska ledare om Kinas roll i kontinenten. Vissa menar att Kina är nykolonialt, medan andra ser det som en möjlighet att avvisa västerländskt bistånd och utveckla sina egna länder.
Kina och Rysslands närvaro i Arktis
Arktis, den avlägsna och iskalla regionen är inte längre bara en plats för forskning och samarbete. Konkurrensen om kontroll och maktprojektion ökar. Kina och Ryssland är två aktörer som strävar efter att stärka sina positioner i regionen.
Kinesiskt statssponsrad cyberspionage
APT41, även känd som ”Double Dragon,” är en sofistikerad cyberhotaktör kopplad till kinesiska intressen och aktiv inom både statssponsrad cyberspionage och ekonomiskt motiverad cyberbrottslighet.
Ondskans axelmakter
Länder som Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea använder en rad taktiker för att stärka sitt geopolitiska inflytande, inklusive desinformation, cyberattacker, hybridhot och propaganda, med målet att undergräva demokratier och deras valprocesser.
