Rysslands inblandningar i val och påverkansoperationer

Informationskrigföring om Ukraina

Informationskrigföring har varit en central del av Rysslands strategi under konflikten med Ukraina, särskilt sedan annekteringen av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen 2022. Här är en översikt över några av de mest framträdande aspekterna av Rysslands informationskrigföring relaterad till Ukraina:

1. Narrativ och propaganda

Ryssland har aktivt spridit narrativ som syftar till att rättfärdiga dess handlingar och misskreditera Ukraina. Exempel:

  • ”Denazifiering”:
    Ryssland har försökt framställa den ukrainska regeringen som nazistisk eller extremnationalistisk, trots att sådana påståenden saknar grund.
  • Historiska kopplingar:
    Ryssland har hävdat att Ukraina ”alltid” varit en del av Ryssland och att det ukrainska folket och kulturen är en del av den ryska identiteten.
  • Säkerhetshot:
    Påståenden om att Nato-utvidgning eller ukrainska åtgärder hotar Rysslands säkerhet används för att legitimera aggressionen.
2. Misinformation och desinformation

Ryssland har spridit falska eller vilseledande nyheter för att skapa förvirring och splittring:

  • Fejkade nyheter:
    Bilder och videor som fabricerats eller förvrängts för att framställa Ukraina som aggressivt eller inhumant.
  • Skenmanövrar:
    Publicering av vilseledande information om ryska eller ukrainska militära framgångar för att manipulera opinionen.
3. Cyberkrigföring

Cyberangrepp är en viktig del av Rysslands informationsstrategi:

  • Attack mot infrastruktur:
    Ryssland har riktat sig mot ukrainska myndigheter, media och energiföretag.
  • Hacktivism:
    Ryska grupper har publicerat stulen information för att skapa politiska eller sociala konflikter.
4. Sociala medier och bots

Sociala medier används som en arena för att sprida desinformation och påverka opinionen, både inom Ukraina och internationellt:

  • Trollfabriker:
    Organisationer som Internet Research Agency (IRA) sprider ryska narrativ genom sociala medier.
  • Bots och automatisering:
    Spridning av innehåll via automatiserade konton för att förstärka specifika budskap och manipulera algoritmer.
5. Internationell påverkan

Ryssland har försökt påverka västerländska länder för att minska deras stöd till Ukraina:

  • Polarisering:
    Användning av känsliga ämnen, som migration och energipriser, för att splittra europeiska länder.
  • Konspirationsteorier:
    Spridning av teorier som anklagar väst för att ha iscensatt konflikten eller för att använda Ukraina som en bricka i ett geopolitiskt spel.
6. Psykologisk krigföring

Genom att sprida skrämmande och demoraliserande information försöker Ryssland minska det ukrainska folkets motståndskraft:

  • Falska rapporter om övergrepp:
    För att skapa rädsla och misstro mot ukrainska myndigheter.
  • Hot om eskalering:
    Påståenden om kärnvapen eller andra extrema åtgärder.

Motåtgärder från Ukraina och dess allierade

Ukraina har också satsat på informationskrigföring för att motverka Rysslands narrativ. Man har framhävt ukrainsk motståndskraft och internationellt stöd genom:

  • Digital diplomati:
    Effektiv användning av sociala medier, ofta personifierat av president Volodymyr Zelenskyj.
  • Faktagranskning:
    Initiativ för att snabbt motbevisa rysk desinformation.
  • Stöd från väst:
    Samarbeten med techföretag som Facebook och Twitter för att stänga av ryska propagandakanaler.

Flera aktörer genomför Rysslands informationskrigföring, och de verkar både inom och utanför landets gränser. Här är de mest framträdande grupperna och organisationerna:

1. Statliga aktörer

Dessa är direkt kontrollerade av eller samarbetar med ryska staten:

  • FSB (Federalnaja sluzjba bezopasnosti):
    Arbetar med både inrikes och utrikes påverkan och desinformation, särskilt genom att manipulera mediekanaler och internetinfrastruktur.
  • GRU (Huvuddirektoratet för underrättelsetjänsten):
    Känd för cyberoperationer, inklusive hackningar och spridning av stulen information för att skapa politiska skandaler.
  • SVR (Utrikesunderrättelsetjänsten):
    Fokuserar på långsiktig påverkan och infiltration av utländska politiska och mediala institutioner.
2. Mediekanaler och propagandaplattformar

Ryssland använder statligt ägda och kontrollerade medier för att sprida sina narrativ:

  • RT (Russia Today):
    En internationell nyhetskanal som framställer Ryssland i positiv dager och sprider desinformation riktad mot väst.
  • Sputnik News:
    Liknar RT men med en starkare betoning på regional påverkan.
  • Rossiya Segodnya:
    Ett statligt mediekonglomerat som driver flera kanaler, inklusive Sputnik och RT.
  • Lokala medier i ockuperade områden:
    Ryssland har etablerat nya propagandakanaler i områden som ockuperats i Ukraina.
3. Trollfabriker

Organisationer och individer som sprider rysk propaganda online:

  • Internet Research Agency (IRA):
    Baserad i Sankt Petersburg och känd för att orkestrera omfattande desinformationskampanjer på sociala medier. De använder både falska konton och botnät för att förstärka budskap.
  • Privata trollnätverk:
    Mindre grupper som arbetar på kontraktbasis för att producera innehåll eller manipulera diskussioner online.
4. Cybergrupper

Hacktivistgrupper som utför cyberangrepp och sprider komprometterande information:

  • Fancy Bear (APT28):
    Kopplad till GRU och känd för omfattande hackningar mot ukrainska och västerländska institutioner.
  • Cozy Bear (APT29):
    En annan högt profilerad cybergrupp kopplad till SVR, ofta inriktad på långsiktig spionage och informationsläckor.
  • Killnet:
    En pro-rysk hacktivistgrupp som genomför DDoS-attacker och andra cyberoperationer mot västliga mål.
5. Civila och paramilitära grupper

Ryssland använder sig också av ”gräsrotsnivå”-initiativ, ofta med statligt stöd:

  • ”Patriotiska bloggare”:
    Ryska medborgare och influencers som sprider pro-ryska narrativ.
  • Wagnergruppen:
    Förutom att vara en paramilitär styrka sprider de även propaganda i de regioner där de är aktiva.
  • Religiösa och kulturella organisationer:
    Rysk-ortodoxa kyrkan och andra institutioner används för att framhäva budskap om ”traditionella värden”.
6. Utlandsmekanismer

Ryssland har stöd av organisationer och individer utanför sina gränser:

  • Lokala allierade och sympatisörer:
    Politiska partier, medborgargrupper och aktivister i väst som ställer sig på Rysslands sida.
  • Kontraktsanställda medier:
    Utländska journalister och skribenter som anlitas för att sprida rysk propaganda i lokala medier.
  • Think tanks och akademiska institutioner:
    Finansierade av ryska intressen för att ge trovärdighet åt pro-ryska narrativ.

Samordning och styrning

Den ryska informationskrigföringen är ofta koordinerad under Kremls ledning. Exempelvis hanteras propagandainsatser av:

  • Presidentsadministrationen:
    Leder strategiska kommunikationsoperationer.
  • Ministeriet för digital utveckling, kommunikation och massmedia:
    Ansvarar för reglering av internet och medieinnehåll inom Ryssland.
  • Valdastiftelsen och liknande tankesmedjor:
    Producerar ”intellektuell” bakgrund till Rysslands narrativ.

Läs mer:

Pågående ryska påverknings kampanjer
Flera ryska påverkanskampanjer pågår för närvarande med syfte att manipulera den globala opinionen, destabilisera västerländska demokratier och stärka Rysslands geopolitiska position.

Rysslands inblandningar i val
Understryker behovet av att bekämpa desinformationskampanjer och stärka demokratiska institutioner.

Kreml-läckorna
En inblick i en komplex och strategiskt utformad verksamhet som syftar till att säkra makt och inflytande.

Vulkan-files
De läckta dokument ger en inblick i Vulkan och dess kopplingar till ryska underrättelsetjänster.

Projekt Kylo
En hemlig operation som utfördes av SVR (Rysslands federala underrättelsetjänst) och efterträdare till KGB med målet att sprida desinformation och propaganda i västvärlden. motståndare och ville försvaga dess inflytande på den internationella scenen.

AI-Drivna propagandamaskinen
Den ryska AI-drivna propagandamaskinen har blivit alltmer sofistikerad och omfattande, med strategier som utnyttjar modern teknologi för att maximera spridningen av desinformation.

Rybar-kanalen
Kreml utnyttjar Telegram-kanalen Rybar för att förstärka sin kontroll över informationsflödet, både inom Ryssland och internationellt.

Den ryska skuggflottan
Skuggflottan är en informell benämning på ett nätverk av fartyg som Ryssland använder för att undgå sanktioner och bedriva ljusskygg verksamhet till sjöss.

Rysk närvaro i Afrika
Rysslands närvaro på afrikanska kontinenten kan delas in i tre huvudområden: politiskt, ekonomiskt och militärt. Politiskt ser Ryssland en möjlighet att stärka sitt globala inflytande genom att säkra stöd från afrikanska länder inom FN

Rysslands närvaro i Sydamerika
Ryssland och Kina använder en kombination av ekonomiska, mediala, kulturella och teknologiska verktyg för att genomföra påverkansoperationer i Sydamerika. Dessa operationer syftar till att stärka deras inflytande, skapa politiska allianser och motverka USA dominans i regionen.

Rysk närvaro på Arktis
Hundratals nya militära anläggningar, inklusive flygplatser och djuphamnar, har öppnats.

En växande allians
De senaste åren har banden mellan Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea intensifierats, vilket har skapat oro globalt. Deras gemensamma mål inkluderar att motverka västerländskt inflytande, stärka sina militära och ekonomiska resurser samt samarbeta inom områden som energi och teknologi.

Trollfabriker
Genom att förstärka extrema åsikter och skapa motsättningar mellan olika grupper, kan de destabilisera samhället och skapa en klyfta mellan människor.

En global utmaning
Att motverka desinformation på sociala medier är en viktig uppgift för att skapa en sund och pålitlig digital miljö.